Välkommen till CollieOnline! En sida för alla som är intresserade av collie.

Fördjupning index

VAD ÄR INDEX? FÖRDJUPNING

Det har diskuterats mycket om avelsindex i olika rasklubbar på senare år.

En anledning kan vara, att många tycker att det inte är så lätt att förstå grundtanken bakom allt prat om index. Några tycker att det ”bara blir en massa siffror” av våra hundar och andra undrar om en metod som används på kor och hästar verkligen kan fungera för hundar.

Det bästa sättet att förstå index är att se det som en modern version av det som de första stamböckerna försökte göra – att visa om olika kombinationer av avelsdjur ger de egenskaper som vi önskar. Vad blev bra och vad blev mindre bra?

Det som är annorlunda idag är att mätmetoderna är bättre och säkrare. Och visst har det tillkommit matematik för att göra om mätresultaten till enkla indexsiffror. Men den delen är inget som vi valpköpare och uppfödare behöver ta oss an. Ett index tas fram av utbildade statistiker – det är ingenting, som man kan fixa till själv.

Ett index tas fram genom en matematisk metod, som väger samman många uppmätta resultat från olika individer i en släkt för att hitta förutsägbarhet i deras tilltänkta avkomma.

Metoden måste ha tillförlitliga mätbara resultat för att fungera. Ju fler individer den utgår ifrån, desto säkrare blir den. Men om den används på människors, hundars eller hästars mätvärden – det bryr sig metoden inte om. Siffror gör ingen åtskillnad mellan sorter. Räknar man antalet ögon hos hästar, hundar och människor, så kommer man alltid fram till att det genomsnittliga antalet ögon per individ är två, oavsett om ögonen sitter i väldigt olika huvuden. Ingen undrar om 1 + 1 = 2 verkligen gäller för hundar och inte bara för kor. Räknar man antalet ben på ett bord och en ko, så får man alltid fyra. Ingen tror att sättet att räkna måste vara olika för att det ena gången är en möbel och andra gången är ett levande djur, som man räknar på. Men många undrar över index.

Så hur gör man? Titta här!

Mina föräldrar och deras släktingar var småvuxna människor. Det finns faktiskt inte en lång människa på deras sidor i släkten så långt ögat ser. Min mor var med sina 150 cm en hel decimeter kortare än medellängden för svenska kvinnor från den period då hon föddes. Min far var kortare än medellängden för svenska män på den tiden med sina 167 cm. Men han var bara 4 cm kortare än genomsnittet.

Med den släkten, vad tror ni att jag hade chans bli – lång? Icke. Med 154 cm är jag längre än min mor och ligger lite närmare genomsnittslängden för svenska kvinnor än hon gjorde. Det kan jag tacka min pappa för – tillskottet från hans sida flyttade min längd som vuxen lite närmare genomsnittet. För någon enstaka centimeter måste jag förstås också tacka den förbättrade kosten, som har ökat medellängden för både kvinnor och män ordentligt på hundra år. Men ingen mat, inga kosttillskott och ingen träning kunde ha kunde ha gjort mig 170 cm lång. Yttre omständigheter – mat och miljö och träning- påverkar effekten av våra gener, men de kan inte ta bort den.

Ett index över kroppslängden i min släkt skulle se ut ungefär så här. Vi säger att medellängden för män födda 1910 är 100. Räknat direkt i centimeter var den 171, men vi sätter den som 100. Alla män som låg över 100 var längre än 171 cm – alla som låg under 100 var kortare. Och så gör vi likadant med kvinnorna som föddes 1910. Där var medellängden 160 cm, så det blir 100 i index. Alla kvinnor som var längre än 160 cm ligger över 100 i index och alla som var kortare ligger under. Alla mina släktingar låg under 100.

Min längsta förälder, min pappa, låg på 90 i index. Min andra förälder låg på 78. Vad ligger jag själv på?

Ta mina föräldrars indexvärde, lägg ihop dem och dela summan med 2. Mitt längdindex blir 90 + 78 delat med 2 = 84. Ni ser lätt, att om ni vill ha normallång avkomma efter mig, så måste ni satsa på en lång pappa.

Livet slumpade sig så, att det var vad som hände. Min dotters far var längre än genomsnittet för män från samma tidsperiod. Sätt hans index till 115. Vår dotters index blir 115 + 84 delat med 2, d v s 99. Det är så nära genomsnittslängden man kan komma och så blev hon: 165 cm lång i en tid, då genomsnittskvinnan är 165,7.

Så fungerar ett index för en mätbar egenskap. Nu säger ni, att man inte behöver något index för att gissa sig till den förväntade längden hos en person med nästan bara småvuxen släkt. Självklart blir en sådan människa också småvuxen. Det har ni rätt i! För enkla saker behövs inga statistiska formler och ingen matte. För kroppsstorlek kan vi se genernas effekt med blotta ögat, ungefär som vi kan se effekten av genen för blå pälsfärg. Andra saker är inte lika lätta att se utifrån och inte lika enkla heller. Många gener är inblandade i både leder och mentalitet. Många andra gener samverkar för olika prestationer.

Vilken avelshingst ger mig bäst chans att få en fölunge som blir en bra hopphäst? Fråga folk inom ridsporten. De har i många år använt index som visar vilka hingstar som ger hopphästar och vilka som lämnar dressyrhästar. Två svenska halvblodshingstar ser rätt lika ut för ögat. Ingen av dem går omkring i hagen med en skylt där det står ”Nedärver hopptalang”. Vet man ingenting om dem, så måste man gissa. Med ett avelsindex behöver man inte gissa.

Vilken tjur lämnar kor med högst mjölkproduktion? Ingen tjur lämnar mjölk, så där finns inget att mäta. Alla svartvita tjurar ser dessutom ungefär likadana ut. Men det gör inte index över deras avkommors avkastning i antal kilo mjölk per år. Ingen mjölkbonde lommar längre iväg med sin ko till första bästa tjur inom promenadavstånd. Man inseminerar med någon av de tjurar, som ligger högt upp på index över avkastning.

Båda dessa index pekar ut förutsägbarhet. De bygger på effekterna av gener, som vi omöjligt kan se med ögat. Men vi kan mäta effekterna – hopptävlingsresultat, mjölkavkastning per år – och förutsäga fortsättningen. Till sist, tvåhundra år efter att de första offentliga stamböckerna dök upp och många år efter att indexberäkningar ökade avkastningen på mjölkgårdarna och resultaten på hoppbanorna, blev det hunduppfödarnas tur att lägga förutsägbarhet till stamtavlorna. Det gäller förstås inte mjölkmängd eller hinderhöjd. Det gäller höftleder och mentalitet.

Index handlar inte om att göra om våra hundar till bara siffror. Det handlar om att göra om det som många har haft på känn till något, som alla kan se. Man använder index för att litet i taget ändra en viss egenskap hos en husdjursras i den riktning man önskar.

FORTSÄTTER MAN ATT SATSA PÅ GENER, SOM GER LITE MERA AV DET MAN VILL HA, SÅ FÖRÄNDRAS AVKOMMAN PÅ NÅGRA FÅ GENERATIONER